Ja då var denna helgen över och vi laddar inför finbesök av syster med gubbe och barn! Kommer bli såå mysigt. 

Idag har vi varit på stranden som vanligt och lekt järnet. Våra nya lekkompisar kom också ner en sväng och lekte av sig. Varit riktigt kul!

Jag har ju fortfarande barnasinnet kvar så ni ska inte tro att jag satt still och tittade på när barnen åkte kana inte! ;)

Nej ni! Vi var två mammor och två små som åkte kana utav bara farten och tjöt! Jösses vad kul vi hade. Åskådarna på promenaden också kan jag tro. De stannade till och såg helt chockade ut och log!

Ner i sanden och upp med barnen på benen för en flygtur och jösses vilken träning man fick. Tur Edvin sov i vagnen annars hade jag nog aldrig fått ge mig! :)

En bra dag fast lite mulet och blåsigt var det så det var bra att vi härjade så man slapp frysa!

 

Men det går ju inte en gång då vi är på stranden utan att jag tänker på volleyboll!

Jag är så otroligt sugen på att spela. Var ju ett bra tag sen nu!

Har inte spelat på allvar sen..tjaaee, när jag gick i 9an tror jag. 

Jag har ju i mitt liv haft två aktiviteter som jag verkligen älskat! Ridning och volleyboll! Hästar och ridning försvann när jag började högstadiet på grund av en massa annat som man prioriterade just då men volleybollen kom in i mitt liv istället.

Har haft så svårt att finna den rätta "grejen" för mig men volleybollen bet hårt!

Så sjukt roligt så jag blir alldeles i extas bara av att sitta och skriva om det! :) När det skulle sökas till gymnasiet så sökte ju jag givetvis till volleybollgymnasiet i Falköping. Detta sved i en del i laget jag spelade i så de blev lite fräcka mot mig och fick väl för sig att jag trodde att jag var bättre än dom och så vidare...ja ni vet, tonåringar!

Hur som helst så fick jag komma på uttagning! Jag var en lycklig tjej!

Men inte piggast just när det skulle faras dit. Hög feber och genomförkyld åkte jag dit. Kämpade mig igenom testerna men var så himla dålig så jag kunde inte vara med och provspela!! :(

Där försvann drömmen litegrann ut genom dörren... Hade jag kommit med så hade jag samma höst fått åka på match till Frankrike...men men...så är det ibland!

Hemma igen så var laget inte sig likt och det kändes som alla var emot mig så jag gav fullständigt upp den drömmen! Har än idag svårt att acceptera dessa personer som jag känner suddade ut en del av mitt liv. Hade jag varit starkare som person så hade det nog varit annorlunda men det var jag inte.

Så! Nu sitter jag här i soffan i Spanien och försöker finna nåt lag eller dylikt! Känner ju inte så många så man kan dra ihop nåt direkt...;)

Detta jag gör nu, bor i Spanien med familjen var ju också en dröm, men den gav jag banne mig inte upp!

 

Kvällen gick i en väldig fart så nu får jag nog kasta mig i säng!

 

Ge aldrig upp drömmar ni har för det följer er resten av livet!!

 

Kram